Archives for posts with tag: tasteeventsbywolfmoon.n.nu

Parts Per Million – i detta sammanhang handlar det om fenoler. Fenoler som ger rökighet i whisky.

torveld

Brinnande torv!

Ni vet att en gång i tiden var all whisky mer eller mindre rökig……. För att det fanns inget annat sätt att stoppa kornet från att gro än över öppen eld och röken var olika beroende på var i landet (Skottland) du befann dig. På öarna använde man sig av torv eftersom det inte fanns särskilt mycket träd. Torven användes även inåt land men där var sammansättningen i de hoptryckta växtdelarna en annan.  Det gav den färdigrökta malten olika karaktär och i förlängningen fick whiskyn sin grundsmak från kölningen. Sedan spelar ju jäsning, pannform, lagring och buteljering stor roll i smaken men nu pratar vi peat-reek.

IMG_4240

Ardbeg är innovativa – här kan vi “röka” Ardbeg 10 förångad till Haar – dimman på Islay! Som ickerökare hade Mrs Wolfmoon lite svårt med inhaleringen men fick till det på andra försöket. Det var lite skoj men här ska vi inte förånga någon Ardbeg – den ska drickas!

Så kom möjligheten att torka kornet med varmluft från oljeldade pannor. Så under 1960-talet valde många mälterier att gå över till denna metod. Med oljekrisen blev naturgas ett alternativ på 1970-talet. Och så skulle rökig whisky kunnat ha varit ett minne blott – om det inte vore för smaken! Ja, det fanns ett utbrett önskemål om rökig whisky troligtvis baserat på tradition. Tack och lov säger jag som gillar variation i min whisky.

port ellen maltings

Det något osensuella men ack så viktiga Port Ellen Maltings!

I Sverige har Ardbeg ett starkt fäste. När destilleriet hängde på fallrepet startade man en egen kommitté och Sverige hör till de länder som har flest medlemmar i den. Vi får också en stor tilldelning av de limiterade utgåvorna som Ardbeg släpper. Vi Svenskar var tidigt med på banan när whiskyboomen på 90-talet slog till och den rökiga whiskyn blev kult.

Islay. Bara det är Islay. Jag gillar bara Islay-whisky. Har ni hört det någon gång? Jag har det. Många gånger.  Så när Supenova och Octomore kom blev många Rök-Nördar hejdlöst glada (jag med)! De flesta vågar sig på annan Single Malt Whisky men en del blir kvar på Islay och det är OK. Man får hålla sig i sin ”Comfort Zone”. Och jakten på PPM fortsätter. Till somligas glädje och andras förtret. Själv är jag ute på smakäventyr hela tiden. Det senaste var en kamp mellan Octomore 7:2 och Supernova 2015 men mer om det kan du se här, Lill-Lördag med Mrs Wolfmoon: https://www.youtube.com/watch?v=rEX0GY7FKIA

Hur gick det nu till när Jakten på PPM drog igång?

Så här har jag hört (och en bra historia är ju bättre än en sann eller hur det nu var…):

Jim McEwan och Mickey Heads satt i nån av Islays barer och tog en ale ihop efter en lång arbetsvecka. Kanske hade man tagit med sig Dr Bill Lumsden också…… Man var ense om att rökig whisky var på uppgång och framtidens kassako. Bruichladdich satsade på Port Charlotte som komplement till sin lättrökta core range och Ardbeg jobbade oförtrutet på med sin rökiga whisky och knöt kunderna till sig genom kommittén. Då kläckte nån av dem idén att göra en tokrökig Whisky. Undrar om inte vi kan göra en ännu rökigare sa den andre….. och sagt och gjort.

Octomore Futures på 80,5 PPM och 46% destillerades 2002 och släpptes på marknaden 2008.

Ardbeg Supernova som kom 2009 hade en PPM på  ”över” 100 och en procent på närmare 60 (58,9%).  Dr Lumsden sa lite kaxigt: –It’ll sort out those who were complaining about Blasda!

Så var Machotävlingen igång. Rent PPM mässig så vinner Bruichladdich med Octomore 6:3 på 258 PPM. Försäljningsmässigt tror jag båda destillerierna har fått en nätt liten vinst. Och smakmässigt då? Ja, smaken är som baken. Som vanligt!

orpheus

Under en kort stund trodde jag att denna var en “must have” för sitt röda plåtrörs skull! Men så öppnade jag de andra Octomore-flaskorna jag hade hemma och kastade rören. Så behövde jag inte köpa den här!

Jag personligen dricker gärna både Octomores och Supernovas. Sen vet jag inte om jag tycker att de är så väldigt prisvärda med Supernova 20015 på sina 1499:- på Systemet. 995:- för en Octomore på Travel Retail känns ju bätttre…..

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En av Mrs Wolfmoons Ardbeg-vertikalprovningar! Corryvreckan står sig alltid bra!

Hur som helst – Fenolerna som spelar så stor roll i rökigheten kommer från torvens eteriska oljor.  Bland annat kan man hitta föreningar som fenylalanin, tryptofan och folsyra. I sitt renaste tillstånd bildar oljorna vita kristaller som är intensiva i sin tjär- och röklukt och har en brännande smak. Efter destillationen finns en del av dessa oljor kvar i whiskyn och ger den typiska rökprofilen. Hur du skär hjärtat spelar också roll. Huvudet vill man bara ha lite av – annars blir man sjuk av spriten…… Sedan ska pannan ”ticka och gå” i sin förutbestämda takt. Om det går för snabbt kommer mängden och typen av smakbärare (congeners) att förändras och då ändras även smakprofilen på whiskyn. Hjärtat är den bästa spriten. Klar och smakrik. Och vill du ha lite ”skitig” sprit med rökighet så tar man med lite mer av Svansen som kommer sist i destillationen.

För er som är intresserade av kemin så är de viktigaste ämnena för röksmak/doft  i whiskyn: isomeriska kreosoler, xylenoler, 3,5-dimetylfenol,  och 4-etylfenol. Minimalt med andra fenoler t.ex. guajakol ger en stark tjärsmak vid redan låga halter.

Av fenolerna i malten så är det bara ca 2/10 som kommer med i spriten MEN ett ämne som ger litet utslag i PPM mätningarna kan har stor effekt på smaksinnet så exakt hur stor effekt fenol-förlusten har på smaken vet man inte.

Så kommer vi till åldern på whisky eller egentligen lagringen. Jag har hört folk prata om  äldre Islay whisky som om att nu jävlar ska vi smaka det rökigaste som finns…… Men tji fick ni! Efter 10 års lagring sjunker fenolhalten med 30-50%. Lägg då till 8 år till på en Laphroig – från 10 år till 18 år och var hamnar man då? Älskar ju Laphroig 18. Fyllig, balanserad, rök och tjära integrerad med sötma och mogen citrusfrukt. Men vill jag ha en rökig käftsmäll så är ju 10:an bättre och jag dricker gärna en oberoende Laffe 8-12 år när jag vill att det ska hetta till!

Så tipset för att lägga ner det rökigaste bytet i Jakten på PPM är en ung Islaywhisky från Ardbeg, Laphroaig eller Lagavulin. Eller kanske en Port Charlotte från Bruichladdich.  Om fäller du en multitaggare som Octomore eller Supernova behöver det inte betyda att du tycker den smakar rökigast. Och vilken som är roligast att jaga….. ja du…. Samlare bör göra sig besvär och fånga de limiterade släppen såklart. Vi andra ….. vi kan nöja oss med core range och oberoende buteljerare som vi snubblar över. Det kan vara minst lika smakrikt!

Ni som vill se och höra mer av mig, Mrs Wolfmoon, eller vill boka en provning, hittar mig på:

Face Book – www.facebook.com/TasteEventsByWolfmoon

Youtube – www.youtube.com/channel/UCUxtbDdl2pKfdZdxVKYDqOA

tasteeventsbywolfmoon@gmail.com

TEbW_Logga

Print

or Swedish Firewater as it would be in English.cowboys indians

The name brings back memories of black and white movies with bowlegged cowboys and vicious indians. I can also imagine Zeb Macahan and Lucky Luke, two of my all time favourite heroes! Now I have found two other heroes to look up to, Peter Sjögren and Tommy Andersen – the guys behind the independent bottler Svenska Eldvatten.

Their first bottling Bowmore 2000 actually ended up in my whiskyshelf. Today it feels unreal to have it since everything they bottled so far is sold out. The layout of the labels are strict scandinavian and is very estetic for us up north. Yes I know Europe likes a bit more flashy labels but I hope all you out there can enjoy the scandinavian design as well as the fabuolous whisky inside. Or Rum …… because Svenska Eldvatten has the intention to bottle single malt whisky and other noble spirits as well. Their first rum bottling, a Caroni from 1997 has been very well recived and is also sold out!

I haven´t tried all their bottlings but a few:

sju-flaskor-LR

Bowmore 2000 is one of the best Bowmores I ever tasted. It has the characteristic soft smoke from Bowmore but is a bit more mischievous than the destillery bottlings.  I like it with a drop of water – just the opposite from the Swedish Whiskyblogg.se who said it shouldnt be bothered with water,  ……. Well, we all drink our drams the way we want and I give this baby some water (unlike I do most of the times). Tastes sweet, a bit burnt and blooming. There is a lot of grapefruit! I like a lot (I´m an IPA kind of beergirl).

Caroni Trinidad Rum 1997 – When you pour this one for someone you will get the sweet, rich fragrance of wellmatured rum in your nose, even if you are giving the glass away at once. What will surprise you is the dryness in the mouthfill. It´s almost desiccating but with all the flavour from the nose. Strange it doesnt feel sweet………. Surprising and nice.

MalmömässanWhen I tried the Bunnahabhain sherry matured 1991 and the Bunnahabhain sherry peated 1997 the plain sherry was the best of them. But it´s not easy to get another try since there is no peated to find except with those lucky people who bought it. (well I tried them twice to be honest – plain won again so I am obliged to say I liked the plain sherry the most).

Me and Tommy Calner, www.calnerwhisky.se had an internal competition between The Clynelish 1996 and Bunnahabhain Sherry matured 1991. They are both smooth and rich, full of sherrywood and has a lovely mouthfill. Which one is best? We callled it a tie in the end. They are both so good so why choose – lets give them both goldmedals! Here you can see us with Alexander Zaar from AZ Spirits www.azspirits.se at Malmö Beer and Whiskyfestival. Thank you Robert van Hal www.whiskyforalla.se for taking such a great picture of Mrs.Wolfmoon (who´s not the most photogenic person in the world….).

At last I want to introduce you all to Glenn, a blendend malt scotch whisky!!! Named after all the faboulus Glenns who live in Gothenburg (google that if you don´t get it). There will be more Glenns to come – all different!

Glenn Batch 1 is a a sweet, peated “crossbreed” between Bowmore, Laphroaig, Glengoyne and two more “secret” distilleries. It´s stands nicely by itself but makes a good Glennish coffee as well. Yes I have tried it! Of the 250 bottles that will go on the swedish market in May I think 248 will be bought within days of Gothenburgers – and they are all to be congratulated!

glennish

Tommy & Peter enjoying a “Glennish Coffee” at Malmö Beer and Whisky festival!

These two gentlemen also represent the independent bottlers Archives from the Netherlands and The Golden Cask by house of MacDuff. They make sure we can get our hands on Deerstalker in Sweden (the 18 yrs Balmenach gives me all the sweets I need). And when it comes to Rum they import the drink highest in alcohol at Systembolaget (the Swedish government enterprise for liquor) The Tilambic 151 with 75,5% and the St.Nicholas Abbey Rum.

So keep your eyes open for Svenska Eldvatten – you won´t be disappointed!

www.eldvatten.se

All for now from tasteeventsbywolfmoon.n.nu