Archives for posts with tag: https://www.facebook.com/TasteEventsByWolfmoon

Whisky  hjärta 2 Kärlek = Sant

Läser ibland kommentarer på whiskyforum som får blodet att koka. Ibland av kärlek till drycken och människorna bakom den. Ibland av ilska och förundran över människors okunskap och otrevlighet.

För mig är min World Wide Whisky Family fantastisk. Jag älskar hur vi ställer upp för varandra, fixar flaskor, skickar hit och dig, öppnar våra hem och hjärtan för likasinnade. Men alla familjer har ju sina svarta får. Jag är tydligen ett av dem……BLACK_Anki

Jag bräker som jag vill…….

Hösten 2015 fick jag hem en clynebutprivatbuteljerad flaska Clynelish från en så kallad cask share med en naken kvinna på. No big deal kanske ni tänker. Mitt blod kokade. Inte av åtrå till den mkt exponerade rumpan som finns på flasketiketten (även om den fantastiskt fin) utan för att man väljer att etikettera ”vår” butelj med något så onödigt som en naken kvinna. (Ja, nu är ju inte nakna kvinnor onödiga….men ni fattar… ). För mig betyder det att man vill sälja dålig whisky med ett billigt försäljningsknep. Och den här Whiskyn är allt annat än dålig och alla flaskorna var sålda innan vi ens fick reda på hur etiketten skulle se ut!

För mig hade det inte spelat någon roll om det varit en man istället(Ingen lyckades hitta någon flaska med en etikett av en man i avklädd och sexig pose). Jag finner det helt onödig. Fiskar, blommor, bilar, fåglar etc. är lika onödiga MEN jag tycker inte man kan jämföra nakna kroppar i utmanande poser med dessa andra stilleben. Och stora delar av WhiskySverige höll med mig. (Tack bl.a. http://tjederswhisky.se/ ) MEN…. Europa var av annan åsikt och då hade jag inte rätt till min åsikt helt plötsligt.  Framförallt för att jag inte är snygg…….. Fula tjejer ska inta ha någon åsikt om whiskyetiketter blev kontentan av den historien. OCH att människor som jag sett som en del av min VärldsvidaWhiskyfamilj hängde ut mig och hånade mig offentligt på några whiskyforum. Kvinnorna som skulle backa mig lyste med sin frånvaro …… ja den kärleken den kärleken…… Faktum är att om man sticker ut hakan kan man få en smäll. Det fick jag! Och jag stod pall fast det gjorde lite ont i magen.

Jag sa också att Du, Ni, Alla som vill får gärna köpa, äga, visa upp en sådan flaska men JAG vill inte ha den i min samling. Problemet låg/ligger i att jag har fler andelar i just den här privatbuteljerarens projekt och vill inte bli sittandes med 10-20 flaskor med liknande etiketter. Det här är ju något jag måste reda ut med buteljeraren och det löser sig……. Men vad jag vill få fram är att mycket snabbt kan den gemensamma kärleken till Livets Vatten  – Whisky –  bli till näthat, hån och utstötning.

Whisky hjärta 2 Kärlek= sant och så vill jag att det ska få vara.

Tyck olika men tyck om varandra och respektera varandras olika smaker, kunskaper, plånböcker och uttrycksätt!

I Whisky hjärta 2 Kärlek= Sant – del 2, kommer jag att ta upp hur kärleken till Whisky ser ut inom industrin. Från min synvinkel såklart.

Ps!

Mrs. Wolfmoon finns också med på en flaska fast med kläderna på  (Tack gode gud tänker nog många därute….). Vi på flaskan var med och valde ut vilken tunna Master of Malt skulle buteljera! Därav etiketten.

Ds!

hp maltstock

Ni som vill se och höra mer av mig, Mrs Wolfmoon, eller vill boka en provning, hittar mig på:

Face Book – www.facebook.com/TasteEventsByWolfmoon

Youtube – www.youtube.com/channel/UCUxtbDdl2pKfdZdxVKYDqOA

tasteeventsbywolfmoon@gmail.com

TEbW_Logga

 

Parts Per Million – i detta sammanhang handlar det om fenoler. Fenoler som ger rökighet i whisky.

torveld

Brinnande torv!

Ni vet att en gång i tiden var all whisky mer eller mindre rökig……. För att det fanns inget annat sätt att stoppa kornet från att gro än över öppen eld och röken var olika beroende på var i landet (Skottland) du befann dig. På öarna använde man sig av torv eftersom det inte fanns särskilt mycket träd. Torven användes även inåt land men där var sammansättningen i de hoptryckta växtdelarna en annan.  Det gav den färdigrökta malten olika karaktär och i förlängningen fick whiskyn sin grundsmak från kölningen. Sedan spelar ju jäsning, pannform, lagring och buteljering stor roll i smaken men nu pratar vi peat-reek.

IMG_4240

Ardbeg är innovativa – här kan vi “röka” Ardbeg 10 förångad till Haar – dimman på Islay! Som ickerökare hade Mrs Wolfmoon lite svårt med inhaleringen men fick till det på andra försöket. Det var lite skoj men här ska vi inte förånga någon Ardbeg – den ska drickas!

Så kom möjligheten att torka kornet med varmluft från oljeldade pannor. Så under 1960-talet valde många mälterier att gå över till denna metod. Med oljekrisen blev naturgas ett alternativ på 1970-talet. Och så skulle rökig whisky kunnat ha varit ett minne blott – om det inte vore för smaken! Ja, det fanns ett utbrett önskemål om rökig whisky troligtvis baserat på tradition. Tack och lov säger jag som gillar variation i min whisky.

port ellen maltings

Det något osensuella men ack så viktiga Port Ellen Maltings!

I Sverige har Ardbeg ett starkt fäste. När destilleriet hängde på fallrepet startade man en egen kommitté och Sverige hör till de länder som har flest medlemmar i den. Vi får också en stor tilldelning av de limiterade utgåvorna som Ardbeg släpper. Vi Svenskar var tidigt med på banan när whiskyboomen på 90-talet slog till och den rökiga whiskyn blev kult.

Islay. Bara det är Islay. Jag gillar bara Islay-whisky. Har ni hört det någon gång? Jag har det. Många gånger.  Så när Supenova och Octomore kom blev många Rök-Nördar hejdlöst glada (jag med)! De flesta vågar sig på annan Single Malt Whisky men en del blir kvar på Islay och det är OK. Man får hålla sig i sin ”Comfort Zone”. Och jakten på PPM fortsätter. Till somligas glädje och andras förtret. Själv är jag ute på smakäventyr hela tiden. Det senaste var en kamp mellan Octomore 7:2 och Supernova 2015 men mer om det kan du se här, Lill-Lördag med Mrs Wolfmoon: https://www.youtube.com/watch?v=rEX0GY7FKIA

Hur gick det nu till när Jakten på PPM drog igång?

Så här har jag hört (och en bra historia är ju bättre än en sann eller hur det nu var…):

Jim McEwan och Mickey Heads satt i nån av Islays barer och tog en ale ihop efter en lång arbetsvecka. Kanske hade man tagit med sig Dr Bill Lumsden också…… Man var ense om att rökig whisky var på uppgång och framtidens kassako. Bruichladdich satsade på Port Charlotte som komplement till sin lättrökta core range och Ardbeg jobbade oförtrutet på med sin rökiga whisky och knöt kunderna till sig genom kommittén. Då kläckte nån av dem idén att göra en tokrökig Whisky. Undrar om inte vi kan göra en ännu rökigare sa den andre….. och sagt och gjort.

Octomore Futures på 80,5 PPM och 46% destillerades 2002 och släpptes på marknaden 2008.

Ardbeg Supernova som kom 2009 hade en PPM på  ”över” 100 och en procent på närmare 60 (58,9%).  Dr Lumsden sa lite kaxigt: –It’ll sort out those who were complaining about Blasda!

Så var Machotävlingen igång. Rent PPM mässig så vinner Bruichladdich med Octomore 6:3 på 258 PPM. Försäljningsmässigt tror jag båda destillerierna har fått en nätt liten vinst. Och smakmässigt då? Ja, smaken är som baken. Som vanligt!

orpheus

Under en kort stund trodde jag att denna var en “must have” för sitt röda plåtrörs skull! Men så öppnade jag de andra Octomore-flaskorna jag hade hemma och kastade rören. Så behövde jag inte köpa den här!

Jag personligen dricker gärna både Octomores och Supernovas. Sen vet jag inte om jag tycker att de är så väldigt prisvärda med Supernova 20015 på sina 1499:- på Systemet. 995:- för en Octomore på Travel Retail känns ju bätttre…..

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En av Mrs Wolfmoons Ardbeg-vertikalprovningar! Corryvreckan står sig alltid bra!

Hur som helst – Fenolerna som spelar så stor roll i rökigheten kommer från torvens eteriska oljor.  Bland annat kan man hitta föreningar som fenylalanin, tryptofan och folsyra. I sitt renaste tillstånd bildar oljorna vita kristaller som är intensiva i sin tjär- och röklukt och har en brännande smak. Efter destillationen finns en del av dessa oljor kvar i whiskyn och ger den typiska rökprofilen. Hur du skär hjärtat spelar också roll. Huvudet vill man bara ha lite av – annars blir man sjuk av spriten…… Sedan ska pannan ”ticka och gå” i sin förutbestämda takt. Om det går för snabbt kommer mängden och typen av smakbärare (congeners) att förändras och då ändras även smakprofilen på whiskyn. Hjärtat är den bästa spriten. Klar och smakrik. Och vill du ha lite ”skitig” sprit med rökighet så tar man med lite mer av Svansen som kommer sist i destillationen.

För er som är intresserade av kemin så är de viktigaste ämnena för röksmak/doft  i whiskyn: isomeriska kreosoler, xylenoler, 3,5-dimetylfenol,  och 4-etylfenol. Minimalt med andra fenoler t.ex. guajakol ger en stark tjärsmak vid redan låga halter.

Av fenolerna i malten så är det bara ca 2/10 som kommer med i spriten MEN ett ämne som ger litet utslag i PPM mätningarna kan har stor effekt på smaksinnet så exakt hur stor effekt fenol-förlusten har på smaken vet man inte.

Så kommer vi till åldern på whisky eller egentligen lagringen. Jag har hört folk prata om  äldre Islay whisky som om att nu jävlar ska vi smaka det rökigaste som finns…… Men tji fick ni! Efter 10 års lagring sjunker fenolhalten med 30-50%. Lägg då till 8 år till på en Laphroig – från 10 år till 18 år och var hamnar man då? Älskar ju Laphroig 18. Fyllig, balanserad, rök och tjära integrerad med sötma och mogen citrusfrukt. Men vill jag ha en rökig käftsmäll så är ju 10:an bättre och jag dricker gärna en oberoende Laffe 8-12 år när jag vill att det ska hetta till!

Så tipset för att lägga ner det rökigaste bytet i Jakten på PPM är en ung Islaywhisky från Ardbeg, Laphroaig eller Lagavulin. Eller kanske en Port Charlotte från Bruichladdich.  Om fäller du en multitaggare som Octomore eller Supernova behöver det inte betyda att du tycker den smakar rökigast. Och vilken som är roligast att jaga….. ja du…. Samlare bör göra sig besvär och fånga de limiterade släppen såklart. Vi andra ….. vi kan nöja oss med core range och oberoende buteljerare som vi snubblar över. Det kan vara minst lika smakrikt!

Ni som vill se och höra mer av mig, Mrs Wolfmoon, eller vill boka en provning, hittar mig på:

Face Book – www.facebook.com/TasteEventsByWolfmoon

Youtube – www.youtube.com/channel/UCUxtbDdl2pKfdZdxVKYDqOA

tasteeventsbywolfmoon@gmail.com

TEbW_Logga

WHISKY ÄR KEMI

IMG_1165

Spritskåpet hos Glen Moray

Ja, det finns dom som säger att Whisky är MAGI – jag älskar MAGI och det kan jag känna när jag dricker en fantastisk whisky – en 30-årig Highland Park, en Cutty Sark som buteljerades på 60 eller 70 tal eller Ardbeg Alligator en tidig Midsommardagsmorgon när solen just gått upp och festen lider mot sitt slut. MEN …….. Whisky är resultatet av hårt arbete och kemi – det magiska ligger i smakögonblicket.

Kanske tappade jag någon läsare nu…… men ni som är kvar, har ni funderat på varför er whisky smakar så bra?

Svaret kan vara;  Den har legat på sherryfat, har hög ppm, är blandad med en lättare grainwhisky, kommer från Japan o.s.v.  Men sanningen är egentligen KEMI (och ni som inte tror mig kan gå in på Box-Whiskys hemsida och titta på deras recept och fatblandningar till deras buteljerangar. Den infon tackar vi Roger Melander & CO för)

Så nu gör jag en koppling till kemiska reaktioner från mältning till mun.

Mrs WOLFMOON´s FÖRENKLADE WHISKY-KEMI

Kornet –  Det framförallt stärkelserika kornet testas om det är redo att komma ur groningsvilan (KEMI).

Kornet stöps (blötläggs)  – Vattnets sätter fart på enzymaktiviteten i kornet.  Vattentemperaturen är viktig och reglerad. (KEMI).

Kornet gror – Ämnen som finns i i kornet från början aktiveras under groningen (KEMI). Enzymerna förvandlar stärkelsen till socker. (KEMI) När kornet grott färdigt är kornet ”modifierat” . Då har stärkelsen förvandlats till lättlösliga dextriner, maltos och glukos. Proteinet i frövitan har omvandlats till aminosyror. Kornet ”andas” under groningen och släpper ifrån sig koldioxid som bildats ur stärkelse och vatten. (KEMI)

IMG_5092

Patrick Van Zuidam – en sann kemist inom dryckebranchen  -visade på sin Masterclass på Maltstock vad olika råvaror, fat och längd på lagringen gör för den slutliga drycken. Spännande nörderi!

Kölning (torkning)- För att inte grodden ska ”äta upp” allt socker stoppas groningen i kölnan, antingen med varmluft eller med torv. Värmen stoppar enzymaktiviteten (KEMI)

Koncentrationen av aminosyror och sockerarter ökas av värmen och mer amylas bildas (KEMI) Det gör den modifierade stärkelsen mer lättlöslig. Smakämnen som härrör från oxidationer av fettsyror, kombinationer av fria aminosyror och värmegradering a s-metylmetionin bildas.( KEMI) (Värme bryter ner  S-metylmetionin till dimetylsulfid som har en klassisk doft av kokt kål – dyker upp då och då i whisky)

Torvrökning ger en egen karaktär till malten då man använder torv som innehåller eteriska oljor, aromatiska kolväteföreningar och komplexa heterocykliska föreningar. (KEMI) Några av föreningarna du kan hitta i torven är folsyra, tryptofan, fenylalanin, tyrosin, kumarin  och antranilsyra. Dessa fastnar på malten och följer med i resten av tillverkningsprocessen. En hel del försvinner, lite blir kvar i destillatet och en del omvandlas till andra ämnen under processen. (KEMI)

Kemisk analys utförs på den färdiga malten. Man mäter ppm enligt kolorimetrimetoden – fenolerna i malten löses upp och färgas in med ett ämne som fäster sig på fenolerna. Sedan bestäms fenolhalten utifrån en provkarta. Dock försvinner stor del av fenolerna under destilleringsprocessen (KEMI)

Man undersöker och hur mycket  det finns av nitrosaminer och etylkarbamatbildande ämnen som är cancerframkallande.

Mäskningen – Vattnet och dess kvaliteter har ansetts om mycket viktig men idag filtreras och renas allt vatten som används p.g.a. föroreningar och hygienkrav. Kemister anser att vattnets påverka är mycket liten.  Men lakningen av den krossade malten är viktig. Där dra man ur smakerna ur malten genom att först blanda maltkrosset med 52-62 gradigt vatten. Då tjocknar stärkelsen (KEMI) och förklistringen bidrar till både amylos och amylopektin.

Enzymeprocesserna sätter igång vid olika temperaturer och då kan man styra om man vill mer av maltos eller dextriner i sin vört. (KEMI)

Förutom de olika sockerarterna som bildas så reduceras de kvävehaltiga ämnena och det protein som finns kvar bildar olika aminosyror, peptoner, albuminer, och polypeptider samt att mineraler och vitaminer löses ut i vörten. (KEMI)

IMG_1162 - Kopia - Kopia

Vörtprovning hos Glen Moray

Vid filtreringen så sköljer man igenom gröpen med vatten tills man lakat ur allt socker.  Dock stoppar man då PH värdet i vörten närmar sig 6. Alltför basisk vört drar med sig många oönskade smakämnen. (KEMI)

Naturligtvis kontrolleras vörten genom kemisk analys.

Jäsning = KEMI – Jästen i sig är oerhört viktig då den förutom omvandlar socker till alkohol så bidrar den med egna enzymer. Destillerijästen (började användas så sent som på 1960-talet och är en mkt nära släkting till bagerijästen) arbetar bra i både sur och basisk miljö och bidrar inte med någon speciell smak men är mycket högförjäsande. Bryggerijästen producerar många egna smakämnen under jäsningen men är långsam och ger mindre alkohol än destillerijästen. Jästen behöver syre för att kunna föröka sig och ta upp allt socker, mineraler och övriga ämnen som finns i vörten.  För lite jäst ger biprodukter som finkeloljor, estrar, diacetyl och svaveldioxid. För mycket jäst gör att jästen tar det jäsbara sockret för sin egen tillväxt.

IMG_1516

Jäskar hos Benromach

Sockret omvandlas till alkohol, kolsyra och smakämnen. Proteiner blir aromämnen, sukros och maltos  ändrar  form och ger flyktiga föreningar. Sist bildas de högre alkoholerna. Vildjäst som finns i vörten ger dofter av kryddnejlika och smak av hostmedicin. Det bildas bland annat estrar, aldehyder fettsyror och fettestrar . Bakterier sätter sin prägel på mäsken. Främst mjölksyrabakterier. Längden på jäsningen spelar stor roll då de kemiska processerna hela tiden fortgår. Något som bildas i början av jäsningen försvinner eller blir något annat en bit in i processen. (KEMI)

Destillationen – Pannornas utformning, kopparplåten och vinkeln på lynearmen gör att olika ämnen får det antingen lätt eller svårt att ta sig ut i den färdiga råspriten. Mycket kopparkontakt ger en renare sprit.  Temperaturen under destillationen och på kylvattnet gör stor skillnad på slutresultatet. För hög värme i pannan ger en kortare destillation med sämre rening av destillatet. Det samma gäller kylvattnet – ju kallare vatten desto större reningseffekt har kylningen. (KEMI)

Kopparpannan kräver minst 2 destillationsomgångar då man i första omgången får ut ett lågvin med ca 20% alkoholhalt.  Detta lågvin blandas med huvud och svans från den andra destillationen och man har då en lågvinsblandning med 25-30% alkoholhalt  och denna blandning innehåller hundratals kemiska ämnen som ska urskiljas i den andra destillationen.

Man delar upp destilleringen i huvud, hjärta och svans. Där man i korthet kan säga att huvudet är giftigt och alkoholstarkt, hjärtat är där de goda smakerna sitter och i svansen kommer de lite tyngre smakerna och alkoholen är låg. Detta beror på hur flyktiga ämnena i mäsken är. Hur stort hjärtat skärs, d.v.s. hur mycket av huvud och svans du väljer att ta med i din råsprit, beror på vilken karaktär du vill att den ska ha. Congeners kallas de smakbärare som ger destillatet sin karaktär. (KEMI)

IMG_1510

Pannorna hos Benromach

Lagringen – här bestäms den slutgiltiga smaken på destillatet genom fattyp, temperatur och hur länge whisky får mogna på fatet. Kemiska reaktioner mellan syret of luften gör att alkoholen oxiderar. Ev. unkna och spritiga karaktärsdrag minskas genom att fatet utvidgar/drar ihop sig efter temperaturväxlingar och beroende på luftfuktigheten och spriten vädras. (KEMI)

Ekträet och träkolen i de brända faten drar till sig orenheter och bidrar med träsocker och tanniner.

IMG_1449

Olika hårt kolade fat hos Benromach

Beroende på vilka congeners man valt att ta med i råspriten så blir det en kemisk växelprocess mellan råsprit och fat. Koppar som kommer med från destillationen fungerar som katalysator och sätter igång reaktioner tillsammans med syre. Väteperoxid, ämnet som då uppstår, angripet träet årsringar där ligninet oxiderar och bildar aldehyder som i sin tur autooxiderar med syre som i sin tur……. Ja ni fattar (KEMI).

Så lagringen både ger och tar bort smaker i den blivande whiskyn i kemiska processer.

IMG_1246

Lagerhus hos BenRiach

Buteljering – 40% är minimum för alkoholhalten i whisky. Det betyder att mycket whisky vattnas ned från fatstyrkan som kanske ligger på ca 55 % när lagringen är klar. Alltså vatten och whisky gifts ihop innan buteljering. (KEMI)

Spädningsvattnet är renat vatten utan mineraler. Det för att inga ämnen ska reagera med den färdiga whiskyn. (KEMI)

Kylfiltrering går till så att man kyler whiskyn och filtrera bort de oljor som kan gen en dimmig dryck när man blandar den med vatten eller is. En del smak och doftämnen samt en del färg försvinner i den processen som är både kemisk och mekanisk.

Färgning av whisky är också kemi. Man tillsätter sockerkulör i valfri mängd främst för att få en utseendemässig kontinuitet på destilleriets basprodukter.

IMG_1377

Här provar Mrs Wolfmoon färgad-ofärgad samt kyfiltrerad-ofiltrerad whisky mot varandra hos Gordon & MacPhail

Dricka whisky – I munnen händer det hela tiden saker.  Hur whisky smakar beror på vad du ätit innan och vad du äter till din dryck. Det handlar också om ifall du vattnar din whisky eller inte. Vattenlösliga smaker behöver kanske en droppe eller två i glaset för att utvecklas medans en del alkohollösliga smaker försvinner vid vattning. (KEMI)

Men det är du själv som väljer när, var och hur du dricker din whisky för det är i din mun som det skapas MAGI!IMG_5160

Mrs Wolfmoon botaniserar bland olika destillat!

Ni som vill se och höra mer av mig, Mrs Wolfmoon, eller vill boka en provning, hittar mig på:

Face Book – www.facebook.com/TasteEventsByWolfmoon

Youtube – www.youtube.com/channel/UCUxtbDdl2pKfdZdxVKYDqOA

tasteeventsbywolfmoon@gmail.com

TEbW_Logga

Print

or Swedish Firewater as it would be in English.cowboys indians

The name brings back memories of black and white movies with bowlegged cowboys and vicious indians. I can also imagine Zeb Macahan and Lucky Luke, two of my all time favourite heroes! Now I have found two other heroes to look up to, Peter Sjögren and Tommy Andersen – the guys behind the independent bottler Svenska Eldvatten.

Their first bottling Bowmore 2000 actually ended up in my whiskyshelf. Today it feels unreal to have it since everything they bottled so far is sold out. The layout of the labels are strict scandinavian and is very estetic for us up north. Yes I know Europe likes a bit more flashy labels but I hope all you out there can enjoy the scandinavian design as well as the fabuolous whisky inside. Or Rum …… because Svenska Eldvatten has the intention to bottle single malt whisky and other noble spirits as well. Their first rum bottling, a Caroni from 1997 has been very well recived and is also sold out!

I haven´t tried all their bottlings but a few:

sju-flaskor-LR

Bowmore 2000 is one of the best Bowmores I ever tasted. It has the characteristic soft smoke from Bowmore but is a bit more mischievous than the destillery bottlings.  I like it with a drop of water – just the opposite from the Swedish Whiskyblogg.se who said it shouldnt be bothered with water,  ……. Well, we all drink our drams the way we want and I give this baby some water (unlike I do most of the times). Tastes sweet, a bit burnt and blooming. There is a lot of grapefruit! I like a lot (I´m an IPA kind of beergirl).

Caroni Trinidad Rum 1997 – When you pour this one for someone you will get the sweet, rich fragrance of wellmatured rum in your nose, even if you are giving the glass away at once. What will surprise you is the dryness in the mouthfill. It´s almost desiccating but with all the flavour from the nose. Strange it doesnt feel sweet………. Surprising and nice.

MalmömässanWhen I tried the Bunnahabhain sherry matured 1991 and the Bunnahabhain sherry peated 1997 the plain sherry was the best of them. But it´s not easy to get another try since there is no peated to find except with those lucky people who bought it. (well I tried them twice to be honest – plain won again so I am obliged to say I liked the plain sherry the most).

Me and Tommy Calner, www.calnerwhisky.se had an internal competition between The Clynelish 1996 and Bunnahabhain Sherry matured 1991. They are both smooth and rich, full of sherrywood and has a lovely mouthfill. Which one is best? We callled it a tie in the end. They are both so good so why choose – lets give them both goldmedals! Here you can see us with Alexander Zaar from AZ Spirits www.azspirits.se at Malmö Beer and Whiskyfestival. Thank you Robert van Hal www.whiskyforalla.se for taking such a great picture of Mrs.Wolfmoon (who´s not the most photogenic person in the world….).

At last I want to introduce you all to Glenn, a blendend malt scotch whisky!!! Named after all the faboulus Glenns who live in Gothenburg (google that if you don´t get it). There will be more Glenns to come – all different!

Glenn Batch 1 is a a sweet, peated “crossbreed” between Bowmore, Laphroaig, Glengoyne and two more “secret” distilleries. It´s stands nicely by itself but makes a good Glennish coffee as well. Yes I have tried it! Of the 250 bottles that will go on the swedish market in May I think 248 will be bought within days of Gothenburgers – and they are all to be congratulated!

glennish

Tommy & Peter enjoying a “Glennish Coffee” at Malmö Beer and Whisky festival!

These two gentlemen also represent the independent bottlers Archives from the Netherlands and The Golden Cask by house of MacDuff. They make sure we can get our hands on Deerstalker in Sweden (the 18 yrs Balmenach gives me all the sweets I need). And when it comes to Rum they import the drink highest in alcohol at Systembolaget (the Swedish government enterprise for liquor) The Tilambic 151 with 75,5% and the St.Nicholas Abbey Rum.

So keep your eyes open for Svenska Eldvatten – you won´t be disappointed!

www.eldvatten.se

All for now from tasteeventsbywolfmoon.n.nu