Det första som faller en i tanken är kanske akvavit à la Skåne eller någon typ av brännvin från den skånska myllan. xo-logga_v2-spritfabrikenOch på sätt och vis är tanken rätt men man har fokuserat på vanliga äpplen istället för jordäpplen (potatisbrännvin).

Alltså är det Äppelbrandy som ligger i fokus. Sedan 2009 har familjeföretaget tillverkat ”Skånsk Calvados” av enbart skånska äpplen. Nu får det ju inte kallas Calvados som är en fransk AOC benämning – Calvados får endast tillverkas i regionen Calvados. MEN Applebrandy som är detsamma fast inte AOC-märkt görs över hela världen där man kan odla äpplen och nu gör man det strax utanför Lund i skåne.

nyskaparstipendiet-xo-wines-trea-268x179-kopiaJan Rothman kom hem till Sverige efter att ha arbetat i Frankrike hos Moët & Chandon. Väl hemma i den skånska myllan så undrade han vad han kunde göra med sin kunskap och de råvaror som fanns runt knuten.  Det tog lite tid att landa men med äpplena dignande på träden utanför fönstret så var svaret givet. Äpplebrandy fick det bli.

Förutom sin Skånska äpplebrandy så gör man också Pommeu – ett Äppelvin som påminner om vad Sherry är för Brandy. pommeau-268x179Sött, inte alltför starkt och smakrikt. Om jag inte minns fel så var min första kontakt med Skånska Spritfabriken deras Pommeu då jag verkligen uppskattade det när jag besökte Cour de Lion i maj 2014. (https://mrswolfmoonswhisky.wordpress.com/2013/09/16/calvados-coeur-de-lion/ )

Sedan provade jag deras Maltwhisky. Som jag kanske inte föll för rakt av. I mitt minne var det ungt och inte riktigt balanserat MEN det var ett tag sedan jag testade. Framförallt tycker jag att det är roligt att fler producenter vågar sig på Maltwhisky som inte är den enklaste produkten att skapa.

Hos Skånska Spritfabriken kan du också köpa fat med Maltwhisky eller Gin. Det är fantastiska presenter till dryckesentusiasten som fyller jämt eller som ett projekt för kompisgänget. Förut om att man kan köpa dessa 30litersfat så kan man köpa deras produkter i 200 ml flaskor. Det är en spännande och annorlunda ”gå bort” present. Istället för blomma eller det vanliga vinet. Du hittar också Äppelbrännvin, Cocktails och Glögg i sortimentet.

Du hittar alla deras produkter på:

http://spritfabriken.com/

Och såklart på:

https://www.systembolaget.se

Jag har provat deras Äppelbrandy First Batch och Dubblewood. Båda har legat på nya franska ekfat som ger en kryddighet i destillatet. Och såklart genomsyras drycken av äpple både i sötma och syra.

appelbrandy-first-batch-e1468906321210-268x179First Batch är med sina 3,5 år ungdomlig och har också fått en lagring i rödvinsfat. Doften är något finklig men efter lite tid i glaset blommar den upp och äppeltonerna tar över spritigheten. Smaken är angenämt fruktig och har en ton av krämig Champinjonsoppa. Troligtvis ett arv från rödvinsfaten. Känsla lite tunn och eftersmaken kort. En livlig och krispig dryck för den som vill ha stuns i glaset. Den blev inte större av att vattnas dock blev doften mer fruktig .

appelbrandy-doublewood-e1468906368261-268x179Dubblewood har även lagrats på Olorosofat som ger en fyllighet i både doft och smak. 4 år i faten ger en större balans än i First Batch. Du får också en ton av klassisk sherrylagring där jag landar i en vinös torrhet med en kryddighet som påminner om pinjenötter och glögg. Med lite vatten i glaset blev den tynnre och det rekommenderas inte. En spännande dryck och jag längtar efter en äldre version där eftersmaken kan spela lite längre än vad det gör i den här buteljeringen. Och som ni vet så kunde jag gott tänka mig en fatstark version även om det inte är vanligt i Calvadoskretsar. Men det här är ju en Äppelbrandy så…… man kan ju alltid önska!

Skånska Spritfabrikens Äppelbrandy Dubblewood stod sig fint i en ”Calvadosprovning” jag höll nyligen där den frotterade sig med Boulard´s  Grand Solage och Cour de Lion´s Reserve des Fiefs . Det tycker jag är ett gott betyg för Skånska Spritfabriken. Så håll utkik efter dem på höstens och vårens kommande dryckesmässor och så hoppas jag att vi snart kan besöka dem i den nya fabriken med besökscentrum i Södra Sandby utanför Lund i Skåne.

Provningar med mig Mrs Wolfmoon kan bokas påTEbW_Logga

tasteeventsbywolfmoon@gmail.com

ni hittar mig på facebook:

https://www.facebook.com/TasteEventsByWolfmoon/

Lill-Lördags Vloggar:

https://www.facebook.com/mrswolfmoonswhisky/?fref=ts

och på Youtube:

https://www.youtube.com/channel/UCUxtbDdl2pKfdZdxVKYDqOA

Som whiskynörd och INTE whiskysnobb så dricker jag virre ur alla möjliga sorters glas. Till och med små snapsglas av plast…….. Och vet ni? Det brukar smaka gott då med. Häromveckan fyllde jag år och tog med Mr Wolfmoon på en Bar-runda hemma i stan. Vi hann med finöl, fin whisky, halvful öl, kaffe, rom och nån drink. Glasen är bäst på de krogar med störst utbud. Men tänker inte prata ölglas alls utan nu fokuserar vi på whisky.

Vi himg_6561amnade på en krog där de hade 4 cl Yamzaki 12 kvar och 3 cl Hakushu 12.  Det var det bästa de hade på hyllan, inklämt mellan några klassiska blends och 10-åringar. Tjejen bakom baren sålde oss de sista skvättarna för 25 kr cl. Och vi fick dem serverade i Tumblers! Puben är sunkig, glasen var fel men smaken var det inget fel på. Så varför ska vi ha speciella glas? Framförallt doften. Och då bli ju smaken också påverkad såklart men glaset handlar mycket om doften. Sen har du känslan. Ett kraftigt glas mot ett tunnare.  Ett stort glas mot ett litet. Ett plastglas tillsammans med goda vänner och det är festligt eller ett Glencairn när livet känns skit. Det spelar också roll för upplevelsen.

 

Vad vill man ha ut av sin whisky?121209-062

Ibland kan det vara att ta en förbjuden slurk ur fickpluntan i ett undanskymt hörn på en krog eller en hemlig tågprovning. Njuta i goda vänners lag eller kanske analysera, skriva smaknoter och fördjupa sig i whiskyn komplexitet.

 

Ska jag nosa och analysera min whisky väljer jag, porto-, glencairn-  eller iso -glas.

Och vilket glas är egentligen ”Tulpan” glaset?  Hmm…….

Här kommer min analys av ett antal dryckesglas som kan användas vid whiskydrickande. Jag har valt att häll 1,5 cl av The Naked Grouse i varje glas. Jag doftar och smakar och analyserar upplevelsen på ett kvalitativt sätt.  Det vill säga vilket gillade jag helt enkelt bäst!

Tulpanglaset – som jag inte vet om det egentligen är tulpanglaset….

img_6598

Idag var det framförallt sötman som jag identifierar som “sockervadd” som kom fram i detta glaset. Visst kunde jag känna sherrytonerna men de var verkligen bakomliggande. Är ju ett klasiskt provarglas som jag använder då och då. Funkar!

 

 

Portoglaset – klassisk snifterglas där dofterna ska maximeras.

img_6599

Dofterna intensifieras i ett sådant här glas men just vid den här provningen var det framförallt den söta doften som tog överhand. Visst kunde man ana fruktigheten och sherrytonerna men inte alls så intensivt som jag trodde det skulle bli.

 

 

Isoglaset Viticole – provarglas  designat för bästa doft och smakupplevelse.

img_6601

Det gav ifrån sig förvånsvärt lite doft för att vara ett specialdesignat glas för just doft. Speysidetoner från bourbonfat och med sötma och vanilj var även här dominerande. Sherrynoterna gömde sig.

 

 

 

Glencairnglaset – klassiskt whiskyglas med tung fot där drycken inte rinner ut ifall du lägger ner glaset försiktigt. OM det rinner ut har du för mkt i glaset…..

img_6600

Fruktigheten och tonen från den sherrylagrade whiskyn kom fram tydligare i detta glaset.Sötman dämpades något.Ett favoritglas som funkar för alla möjliga destillat.

 

 

 

Konjakskupan – i detta fallet en stor ballong som jag älskar att dricka Cognac ur under mörka höst och vinterkvällar.

img_6602

Ballongen levererade massor av frukighet. Bara i detta glaset hittade jag toner av Trocadero. Lite äppletoner.  Jag gillar ju det här glaset så jag är lite färgad av att jag alltid “myser” med denna typ av glas.

 

 

 

Egendesignade ”tulpanglaset” i svart – En överraskning till min födelsedag som Mr Wolfmoon designat och Magnus på  Steninge Glashytta sedan förverkligat.

img_6605

Som ett större Glencairn med en något högre skorsten som faktiskt ger en kraftigare doft där både de söta och fruktiga tonerna fick ta plats.

 

 

 

Klassisk Tumbler – raka kanter och gott om plats för is & soda.

img_6606

Nja, lite doft. faktisk nästan ingen. Smakmässigt inga problem men riktigt tråkigt om man vill “nosa” på sin dryck!

 

 

 

Rödvinsglas – räddningen när det inte finns vettiga whiskyglas, eller?

img_6607

Ja men absolut. Levererar mycket doft och är trevliga att dricka ur. Kanske kan man tycka att det blir lite “lite” dryck med 1,5-2 cl i ett så stort glas. Men det funkar.

 

 

 

Snapsglaset i plast – för lätt packning när man är på resande fot.

img_6603

Ingen doft alls. Visst är det lite halvdant att dricka ur MEN när använder man detta glaset för att dricka whisky? Jo när man är på resande fot. När man dricker småsmuttar på picknicken eller på andra ställen där man är många som ska smaka och packningen ska vara lätt. Då är sällskapet viktigare än själva glaset.

 

 

För känslan  väljer jag gärna olika glas till olika typer av whisky. MEN smakmässigt så spelar det inte så stor roll hur glaset är utformat. Men för doftupplevelsen så rekommenderar jag fortfarande Porto, Glencairn och Iso glasen. Men jag måste säga att vinglaset var över förväntan. Jag kan också berätta att jag även dricker öl i vinglas då och då. Särskilt den lite mörkare typen av öl. Vill ni se mig prova dessa glas kan du kolla in Lill-Lördag med Mrs wolfmoon på FaceBook (from 28/9):

https://www.facebook.com/mrswolfmoonswhisky/

TEbW_Logga

 

I had the opportunity to swop some samples with Bert Dexters – one of the twelve friends who started the independent bottler Liquid Art in Belgium 2014.osprey - Kopia

Liquid Art aims to bottle 4-6 Whiskys a year and then complete the lineup with one or two bottling of either Cognac, Rum, Grappa or other distilled spirits. They chose casks that tick the owners boxes and to my opinion there is no other way to run an independent bottling company. Your own taste has to decide what to bottle and hopefully you will find lots of customers who has the same taste.

Bert Dexters and Serge Reijnders are responsible for the selection of the whisky’s and spirits and as Bert says: ”If Serge and myself do not stand behind the selection 200%, we don’t select.”

Bert continues: “We don’t do this for a living, just our passion so quality is the number one criteria.”

konstnär

Here with the Artist Raymond Minnen

 “The intention is to work with artists for the label design.

We provide the spirit, the artist provides the label.

Always starting from a blank canvas, we don’t interfere with the artwork at all.

Unless socially unacceptable/political off-course.”

 

Read more about the  artists: http://www.liquidart.be/?page_id=103&lang=en

Bert Dexters is one of the founding members of the award winning whisky club “Cask Six”, established in Mol Belgium 2004. The club hosted a whisky forum between 2004 and 2012, much used by Dutch and Belgian whisky enthusiasts. Later other social media took over the function of the forum, same as in Sweden.

A little sidetrack:whisky merc2

One of the other founding members of whisky club Cask Six is Jürgen Vromans, known as independent bottler The Whisky Mercenary – you can find his whisky here: http://www.thewhiskymercenary.be/

He became Whisky Ambassador this year at the Belgian Whisky Awards. Jürgen has no relation to Liquid Art though.

We might see upcoming bottlings from Caol Ila, Ben Nevis, Glenfarclas and Amrut since that is afew of Berts favourite destilleries. Clynelish has already been bottled (taste notes further down).

Serge Reijnders is founding members of the whiskyclub Glashelder, established in Mol Belgium in 2014.Serge is collector of BenRiach 1976 single casks and is also fond of Tomatin 1976 single casks. Hopefully we will get a few bottling from those distilleries as well.

Liquid Art regularly host tastings, visit whisky festivals (Ghent, Oostende Lindores, Whisky Fair, etc. …) so there is a good opportunity that you will run in to them somewhere in the European whisky world. If you don´t travel much you can find information and bottlings at: http://www.liquidart.be/

 

Bert sent me five single malt samples and two Rum samples – one from the renowned Caroni distillery. And as you all know we all have different taste so My tastenotes are truly Mine.

I have tasted quite a few bottling of Clynelish from 1997 and they are all fairly different in taste. The best so far is the one bottled by The Whisky Cask for The Dutch Whisky Society.

clynelishliquidartThis Clynelish1997-2014 53,3% is a nice mix of toffee (Swedish toffeebeans), sweetness, some meaty notes and the fruit is in the background building a solid ground for the whisky. It do have a tang of wet military tent (militärt överskottsbolag – in Swedish). Yes I know its not an “established taste” but I do find it quite often in whisky and it´s not all bad…it actually adds an interesting twist.

 

Glentauchers1996Glentauchers 1996-2016 51,9%. Again some toffee and sweetness. It is full bodied with some heat and vanilla. The fruit emerge in the finish and you have lovely caramelized fruit pies in your mouth. With water you get a cheesy note, maybe goats cheese. It can absolutely stand some water. It softens the initial heat.

stagbeetle

I had my hopes up for the Glen Elgin 1995-2014 49,3% since one of the drams I do remember very foundly is a 1995 Glen Elgin from Creative Whisky Company. This didn’t match that dram (but I´m not sure I ever will find one that will do). Still with some time in the glass it brings out the balance in the whisky. Classic malty notes, fruit and sweetness. When I go back to nose it I find a hint of blueberries that is very appealing.

 

 

osprey

The Bunnahabhain 1987-2014 51,3% had a nose of “old whisky”. I really liked it. A wonderful balance of fruit, sweetness and minerals. Vanilla, a hint of coconut and library. The finish I quite dry and brings notes of wine when watered. This I would like a bottle of. But “Bunna” is a favourite distillery for me.

pink-salmon

 

 

 

 

 

Leadig 2004-2014 51,6% was the youngest whisky we tasted. I found it a bit closed without water with some soft smokieness but when watered it became lovely sooty and still soft and very full of taste. More smoke than peat, wet fireplace and grapefruit. The finish was long and sooty. Bottled at just the right time.

 

You will find Liquid Art and their bottlings here: http://www.liquidart.be/ and hopefully you will enjoy their upcoming bottlings. Most of the last ones are sold out,  but I can tease you with  a special Cognac and an older grain Whisky coming up!

Provningar med mig Mrs Wolfmoon kan bokas på TEbW_Logga

tasteeventsbywolfmoon@gmail.com

ni hittar mig på facebook:

https://www.facebook.com/TasteEventsByWolfmoon/

Lill-Lördags Vloggar:

https://www.facebook.com/mrswolfmoonswhisky/?fref=ts

och på Youtube:

https://www.youtube.com/channel/UCUxtbDdl2pKfdZdxVKYDqOA

 

Whisky hjärta kärlek= Sant

Elsas Engel

Vi höjer branschen till skyarna och sätter den på en piedestal omgiven av rosa sockervaddsmoln och små halvnakna keruber med harpor och trumpeter. Verkligheten är mer gummistövlar, monkey shoulders och en hel industri som historiskt har arbetat med en alkoholiserad arbetsstyrka. Finns det någon kärlek i whisky?

Elsas Engel av Mrs.Wolfmoon 100×100 cm Olja

Det som satte igång hela tankeprocessen kring whisky och Kärlek var en ganska otrevlig tråd med inlägg angående våra svenska destillerier.

Här har vi två läger BOX entusiasterna mot Mackmyra Ambassadörerna. De älskar inte varandra alla dagar….. MEN man behöver ju inte gilla smakerna i alla BOX/Mackmyrabuteljeringar för att gilla någon. Man behöver inte ens gilla någons marknadsföring eller upplägg av företaget för att gilla någon av deras buteljeringar. Man behöver int….. Jag kan fotsätta i evighet , AMEN och säga att man får tycka vad man vill… (och jag skull ha rätt.) … men istället tänkte jag spinna vidare på en kommentar som sas i tråden:

WHISKY SKA GÖRAS MED KÄRLEK, INTE AV VINSTINTRESSE!

Jaha! Små destillerier med entusiaster som Äääälskar sin whisky gör bra sprit? Den som smakat en del Belgisk whisky (och kanske tysk i viss mån också ) vet att det inte är riktigt sant. Jösses, de är entusiaster och svämmar över av het kärlek till sitt hantverk men spriten smakar inte bra ändå.

IMG_4163IMG_1987 - Kopia

Suntorys 6 miljoner liter per destilleri/år

VS Craft distilled Isawa!

Prova själv så får du se

 

 

 

 

Vill Mackmyra bara tjäna pengar? NEJ! Vill BOX inte tjäna pengar utan bara serva oss med bra whisky? NEJ! Båda företagen vill samma sak. Göra en bra produkt som ska ge kunden tillfredställelse så de återkommer och köper mer och samtidigt ge företaget en vinst. Engagemang, kunskap och HUR man gör för att uppnå detta variera såklart. Och vi kan inte sätta ett mått på kärleken till whiskyn på hur den smakar eller hur företaget går ekonomiskt.

Jim McEwan, Frank McHardy, Jean och Martine Donnay, Patrick van Zuidam, Bill Lumsden, Masataka Taketsuru, Roger Melander, Henric Molin, Michael och Claus Braunstein, Pär Caldenby, Mickey Heads …. Jag kan köra en jäääättelång namedropping om människor som engagerat sig i sitt arbete under sitt yrkesverksamma liv. Om de enbart gjort det av kärlek till whiskyn eller kanske ville ha en lön som gör att de kan inte bara överleva utan också leva gott vet ju bara de själva. Men det förefaller troligt att de likasom alla andra faktiskt vill tjäna en liten slant till brödfödan.

Jag tror att jag tryggt kan säga att ALLA som startar ett destilleri för kommersiellt bruk vill göra en vinst. Jag tror att ALLA som arbetar med whisky på heltid vill få lön. ALLA inom whiskyindustrin jobbar inte i den för att de älskar whisky. En del suckar troligen och går till jobbet som vi vanliga dödliga som inte producerar whisky dagarna i ända. Ni som besökt skottland och fått gå destilleri-turen med den anställde sommarjobbaren, den utlede lagerhusarbetaren eller någon annan människa som ser whiskyindustrin som ett jobb och inte en kärleksfull relation vet att man kan rapa upp fakta och berätta klanglöst och ointressant om vår stora kärlek också.

Det är inte bara de sjukt stora Grain-industrierna som är fabrikslika. Utan även Pot-still destillerierna som pytsar ut miljoner liter sprit om året är en fabrik. Det måste vara så för att man ska kunna producera dessa mängder. De som göra några hundra tusen liter om året är ”mindre fabriker”. Färre personer få tag i deras whisky. Om den blir hypad kan de tjäna en rejäl slant annars får de nöja sig med att gå runt.  Som i alla andra branscher. Visst finns det microdestillerier som gör några tusen liter om året och nöjer sig med det. Dock tror jag att det är ett hårt liv även om man följer sin kärlek till whiskyn och lever sin dröm.

SONY DSC1amackmyra

 

Jag vet vad jag tycker ser mysigast och mest kärleksfullt ut! Men ser vi sanningen på skalet? Nått att tänka på.

Mackmyra Bruksdestilleri och Gravitationsdestilleriet.

Om resultatet blir bättre av kärlek än kunskap? Det tror jag inte. De japanska whiskykemisterna gör ett fantastiskt jobb baserat på forskning och precision. Men visst är det bra om man gillar eller till och med älskar sitt jobb och gör det av kärlek. Lön behöver man dock för att överleva ändå. Och är man inte är miljonär utan försörjningsbehov vill säga.

Så var kommer kärleken in? hjärta 2frågetecken

Den ligger ju hos oss konsumenter. Det är vi som älskar whisky. Det är i våra skåp som kärleken står och samlar damm, delas på våra bottleshares, skickas i små blå paket över landet, till utlandet, till månen (nej, det var ju industrin som gjorde det i ett vetenskapligt förklätt reklamsyfte). Det är vi som köar i ur och skur för att få smak våra favoriter och träffa våra idoler – whiskymakarna. Vi som får musarm och förslitningsskador i  “klick-fingret” när vi övervakar webbsläppen.Vi som doftar, smakar, möts och diskuterar, det är i våra hjärtan som kärleken till whisky finns.

Halva PostWhiskyKlubben på plats, resten möter upp på chatten. Naturligtvis har vi bottleshare på mötet.

Så fortsätt dela med er av er kärlek till Livets vatten. Om någon tjänar en krona eller två på branschen så tänk på att det är det som gör att hjulen snurrar runt. Men som ni vet – jag bräker som jag vill……

BLACK_Anki

….bä, bä, blä!

Nästa gång kanske jag skriver om märkeshetsen hos oss köpare. Vi som medvetet vill tjäna pengar på andra och bunkrar sprit för att sälja dyrt till de som inte fick tag på en flaska vid släppet. Vi som tycker vi är bättre än andra för vi kan skilja Glenfarclas från Glendronach och uttalar de skotska orden rätt. Vi som har råd med flaskor från 60 talet och vill att alla ska veta det . Eller kanske jag bara skriver om en dram jag verkligen gillar! Det är Kärlek det!

Ni som vill se och höra mer av mig, Mrs Wolfmoon, eller vill boka en provning, hittar mig på:

Face Book – www.facebook.com/TasteEventsByWolfmoon

Youtube – www.youtube.com/channel/UCUxtbDdl2pKfdZdxVKYDqOA

tasteeventsbywolfmoon@gmail.com

TEbW_Logga